Ledsen smiley

Kort sagt. Jag mår dåligt, riktigt dåligt. Inte fysiskt dock psykiskt. Av olika skäl kommer jag inte skriva av vilken anledning jag mår som jag gör, men man kan säga att jag förtjänar det, rakt i mitt ansikte!
Jag har haft det på känn länge och nu är det bekräftat, jag trodde jag gjorde rätt val vilket jag kanske gjorde då men på den senaste tiden har jag ångrat mig och bittert fått äta upp det, långsamt.
Samtidigt har jag inte rätt att klaga som jag gör för återigen har jag bara mig själv att skylla. Det jobbigaste av allt är att det känns som att jag förlorat den person som jag en gång älskade så mycket, en känsla jag gått med så länge trots att jag gjort några få patetiska försök till att undvika att förlora personen i fråga. Nu är det jag som käkar det sura äpplet med all rätt och på nått jävla konstigt sätt känns det så rättvist....

Jag skulle kunna låsa in mig på mitt rum och svära tills jag inte orkar svära längre men tillåt mig säga något positivt - Det är av misstagen man lär sig. I alla fall jag.

/ Andreas